Min smått atutistiska sida är ju som ni säkert redan vet vid det här laget nästan besatt av rutiner och de helgrutiner som vuxit fram i vår lilla familj nu tycker jag är helt underbara! Lördagar är numera träningsfria för oss båda, istället hänger vi tillsammans hela familjen hela dagen och gör mysiga grejer vi känner för. Söndagar å andra sidan - då tränar vi båda två! Jag på förmiddagen och allt som oftast då långdistans, och K på eftermiddagen (och absolut aldrig under några omständigheter nåt som skulle likans vid långdistans...oftast hockey men idag faktiskt badminton). Vi tränar, och sen äter vi ALLTID tacos. Ja, old news för samtliga antagligen...
Idag blev det iallafall ÄNTLIGEN ett ordentligt långpass: 25 regninga snålblåsiga kilometrar runt stan. Bästa sällskapet var tvungen att lämna återbud på morgonkvisten och då var jag kvick att ställa in hela springeriet även för egen del, så sjukt osugen blev jag. Ringde syrran och fixade barnvakt typ hela kommande vecka för att kanske eventuellt möjligtvis kunna uppbåda lite långdistanslusta någon annan dag och tänkte mig max en skön och enkel mil denna söndag bara.
Men vad tusan liksom! Ska man ändå ut i skitvädret kan man lika gärna vistas där ordentligt ju, och när hjärnan väl hade vant sig vid det faktum att kroppen baske mig skulle prestera 25 km idag joggade jag helt enkelt iväg på en av mina gamla långdistansturer som inte har några genvägar (note to self: vilsta - fröslunda - mesta - hällby - folkestaleden - närjeholmen - hagnestahill). Inget val således - bara att bita i. Och det var inga större problem faktiskt, förutom det faktum att jag inte hade något ät- eller drickbart energirikt med mig vilket jag gärna vill ha om distansen är > 20 km. Med blott en femtedel kvar sprang jag in på en blomaffär och köpte en liten chokladbit så var den återstående sträckan en bit småkaka, annars brukar jag alltid ha några dextrosol i bakfickan och planera turen så att jag kan stanna och sippa vatten på nåt lämpligt ställe (t.ex. sjukan, raststugan i Vilsta, munktellarenan, nåt solarie eller (hemligt!) nåt äldreboende (finns alltid en handikapptoa i anslutning till entrén, men säg inte att jag har tipsat om detta!!!)) (annat långdistanstips förresten: lyssna på ljudbok! Nu snurrar Liza Marklunds "Lyckliga gatan" i lurarna och sen blir det Kallentofts nya. Älskar de kvinnliga karaktärerna i båda författarnas bokserier!).
Sammanfattning av veckans springeri: 8 km varav 3 km kvalitet i tisdags + 12 km med lite fartlek i torsdags + 5 km återhämtningsjogg följt av lite hemmastyrka i fredags + alltså 25 km långdistans i ett lagom 5.50-tempo today = totalt 50 km. Inte bara post partum-långdistansrekord idag utan även post partum veckodistansrekord! Härligt!
Nu tajm för grönsaksskärning! Sen ska jag väcka lillen...om han somnar "i tid" ikväll ska jag orka se en film nämligen: Prisoners! Har hört att den ska vara sjuuukt spännande! Nån som sett den? Kan även bli Homeland...